I kön till mataffären. Till höger en hel pall med tusen exemplar av en tjock, blå bok om mord. Till vänster inplastade buntar av gula, röda och rosa rosor, röda nejlikor, influgna från Afrika och Sydamerika. Väl i bilen ser jag den sysslolösa blomsterhandlaren i dörren till sin butik. I skyltfönstret sitter sedan länge ett anslag: Till Salu. Marknaden saknar sinne för proportioner, den vill sälja mer, var som helst, hur som helst, vilket pris som helst.

Människan behöver emellertid regelbundet omge sig med rimliga proportioner, annars tappar hon fotfästet. Därför behöver platser vårdas där sinnet för proportioner kan få rum och har hemort. Två av de platser där det sinnet är helt oumbärligt jordbruket och litteraturen. När marknadens mer industriella gränslöshet får tillträde till de odlingslandskap som är livsmedlens och böckernas, då får maten och litteraturen en allt ensidigare karaktär. Marknaden är utan förmåga att värna den mångsidighet som är villkoren för alla odlingslandskap.

Så länge politikerna varken förstår detta eller än mindre skapar rum där kulturlivet äger rätt att utforska sitt sinne för människans proportioner och behov av gemensamma rum, så länge tillkommer det på oss att göra motstånd och hävda kulturens egenart.
m.a.