Vi hoppas ni kan upptäcka och erfara att det här numret är som ett slags framtidsrum; man kan röra sig mellan bilderna, texterna och poeterna, lyssna på deras röster och ana att de har blick för vad det är att vara människa, att framtiden är möjlig, med vår hjälp.

Det har varit Balders väg genom åren, att bjuda in både bönder och poeter, musiker och pedagoger, filosofer och bagare att berätta och lyssna, så också i detta det 172:a numret.

dag lämnar vi årets första Balder till tryckeriet. Alldeles nu på slutet upptäckte vi numrets tema: Skrivande liv.

Kommentar »Det var som att upptäcka en ny värld, eller snarare en ny dimension i en välbekant värld. […]

Tack alla ni som prenumererar på Balder, som förnyar era prenumerationer och ibland ser till att fler får Balder i brevlådan. Tack också för hälsningarna vi får, mejl, brev och telefonsamtal.

Vi hoppas att sommarbaldern passar era liv just nu och att ni berättar om den för era vänner. Ta väl vara på sommaren, sök upp kor och skogar, ja gör det.

Tillsammans bildar numrets texter en vacker, vemodig och hoppfull mosaik av röster och berättelser. Även om redaktören varit med förr så är det fortfarande en sådan glädje att ta emot text efter text, bild efter bild, som vi frågat om,.

Vi tar skydd under granen tills allt blir bra igen, Skulptur, Jini Hedblom. 5
Här minns marken mina människors steg, Pia Mariana Raattamaa Visén, 7