I en tid då det talas mycket om gränser, tullar, censur och nationsbygge – där murar byggs snarare än rivs – vill Balder slå ett slag för världsmedborgaren. I världsmedborgarskapet är vi alla välkomna, oavsett etnisk tillhörighet, nationalitet, religion, sexuell läggning, ålder eller livssyn. Det är en hållning, ett sätt att se på världen, som kanske är mer angeläget än någonsin.
Han kom över havet, sedan med tåg genom Europa. Nu står han i en cykelkällare på Södermalm i Stockholm. För nio år sedan träffades vi på en gymnasieskola där han var elev och jag språkstödjare. Jag följde honom när han mottog sitt utvisningsbeslut, och var med när han tog sig igenom hela proceduren av överklaganden, domstolsförhandlingar och till slut – uppehållstillstånd.
I över fyrtio år har hon skildrat samisk historia, vardag och motstånd med nål och tråd. Hennes bildvärld har gjort henne till en av Sveriges mest uppmärksammade konstnärer, och i sommar är hon aktuell med en stor utställning på Moderna museet i Stockholm. Semester har Britta Marakatt-Labba när hon får sitta hemma i Övre Soppero och brodera.
Fåglar bryr sig inte om länder. De flyger över kontinenter, korsar hav och bergskedjor utan pass och frågan är vilken plats de själva betraktar som hemma. Även de som aldrig lämnar sin hemtrakt förtjänar epitetet världsmedborgare, menar Mats Ottosson – författare och programledare för Naturmorgon i Sveriges Radio P 1.
Ute lyser försommargrönskan, igår kom tornseglarna tillbaka efter nio månader i södra Afrika. I februari träffade jag Jessie Sommarström på hennes jobb i Solna, nu hör jag hennes röst igen, i bandspelaren. Jessie Sommarström är född i Indien 1979, när hon var två år blev hon adopterad av Siv Sommarström och flyttade från barnhemmet i Goa till en lägenhet på Lidingö. År 2023 sommarpratade hon i Sveriges Radio om mamma Siv och livet som kock.
Följ Balder på Instagram: @balder_kulturtidskrift
Mats Ahlberg har under många år varit redaktör för kulturtidskriften Balder. Nu har han samlat sina betraktelser i denna volym: Dagsmeja. Med utgångspunkt i konkreta iakttagelser av djur och natur kring hemmet i norra Hälsingland formulerar texterna såväl samhällskritiska som existentiella frågor, och vidgar läsarens blick.