Vi måste dela på det som finns – Samtal med Shaji Joseph

Shaji Joseph

Shaji Joseph

Han är född i en by i Kerala i södra Indien, har studerat nationalekonomi på universiteten i Calicut och Örebro. Han är fyrtio år och menar att steg ett i arbetet för en rättvisare värld är att ge varje människa på jorden en basinkomst.

Fyra månader senare. Jag slår på bandspelaren och hör vårt samtal på nytt. Det var en varm försommardag i juli och tornseglare visslade genom luften; klockorna slår i Sofia kyrka på söder i Stockholm, bilar passerar på andra sidan planket och då och då hörs planen på väg till Bromma. Vi sitter i skuggan under den stora häggen, delar på en vattenmelon och jag frågar Shaji Joseph var i Indien han kommer ifrån.

– Jag kommer från Kerala i södra Indien. Som vädret är här nu, så är det året om i Kerela. Från juni till augusti-september är det en regnperiod, det blir fuktigt överallt. Före regnperioden är det en väldigt varm tid, från mars till juni. Tidigare var det inte så, jag är nu fyrtio år gammal och har varit bondpojke hela min uppväxt. För tjugo år sedan var det inte alls som nu.
– På vilket sätt?
– Allt har ändrat sig. Då fanns det ingen plast i byn där jag växte upp. När vi gick till affären för att handla så hade man med sig en tygpåse att bära hem varorna i. Om vi behövde handla matolja så tog vi med oss en tom glasflaska till affären, annars kunde vi inte få någon olja. Om vi köpte kött eller fisk, då packades de in i ett tjockt och starkt blad från teakträdet som växte intill affären. Nu är det plast överallt, överallt. Dessutom har vi inget system för återvinning. Plasten är en katastrof, folk kastar ut den varsomhelst. Egentligen är den värdefull,
man skulle kunna samla in den och återanvända den, det är pengar och energi i plasten. Jag vill försöka jobba med den saken, jag har haft mer än femtio möten med olika myndigheter och återvinningsföretag, i Sverige och Indien. Jag vet vad som behöver göras, men problemet är att vi inte har några pengar för att komma igång.
– Vad vill du göra där?
– Ett riktigt bra sophanteringsprojekt, inte överallt, men en liten modell som andra kan kopiera. Alla vill göra något åt saken. Låt mig ge ett exempel bland många: plasten förorenar vattnet och det påverkar i sin tur all växtlighet. Förr under regnperioden så kom regnet stilla, som en dimma, ingenting tog skada, jorden kunde absorbera regnet. Men nu är det annorlunda,
atmosfären är varmare och regndropparna är tyngre, det regnar mer och häftigare på kortare tid. Jorden eroderas och förs bort med de häftiga regnen tillsammans med alla plastpåsar. Det är ett hot mot allt levande.

Många vill finna en lösning på problemet med plasten: myndigheterna vill det, folket som bor i området och även de lokala myndigheterna. Men de vet inte hur! Förr kunde man slänga bladen som använts att packa maten i och det var inget problem, nu slänger de plasten på samma sätt. I Skandinavien och Europa har ni ganska bra system för återvinning och jag har fört samtal med flera stora återvinningssystem i Sverige, frågat om de är intresserade.
– Vad säger de?
– De tvekar, vet inte riktigt hur de skulle kunna gå tillväga. Ett problem är att sida ändrade sin policy helt visavi bland annat Indien från och med 2013. Jag tänkeratt något företag kanske ändå skulle vilja satsa i ett återvinningsprojekt i Indien, de kan tjäna mycket pengar när de väl kommit i gång. Det finns många människor, bara i Kerala – stort som Småland – bor det trettiofem miljoner människor! Jag talade nyligen med sita 8[…] Läs hela texten i Balder

Website | + posts