Vila på årorna

Sjön låg i Småland och hette Ryssbysjön. Längst ut på Björkudden hade mormor och morfar en stuga. För att komma dit fick man gå den sista biten, varma dagar kunde det ligga en snok i gräset utanför trappen. Morfar hade en röd motorcykel, en husqvarna, på den åkte han till och från Nässjö där de bodde, ofta hade han nyfångad fisk i en plåthink på pakethållaren. Och varje år i augusti satte han på spisen klockan tolv på natten till den dagen då det var lovligt att fånga kräftor. Hans gryta var redan full av kräftor, han log när någon frågade hur det hade gått till.

Morfar kunde ro, årorna smög upp och ner i vattnet för att inte skrämma fisken, till exempel när man rodde långrev. Han lärde oss att fjälla abborrar, han visade oss var det brukade nappa. Då och då vilade han på årorna och kisade mot fälten på andra sidan sjön.

Vår båt heter Beata, vi köpte henne för tre år sedan och den här sommaren har båten läckt bra mycket mindre än tidigare år. Det är en flatbottnad eka från Dalsland och den är en glädje att ro. Då och då vilar man på årorna, hör kanske storlommens rop och ser skräddarna pila över vattenytan, som om de syr ihop själva sjön.

M.A.

Website | + posts