Men är de redan här? – Jag hörde den, bakom väggen. Då hör jag också, det är samma innerliga glädje varje vår när man hör dess första srrii´- sri´- sri´. Om det nu är hon eller han som ligger bakom väggen vet vi inte, det är ännu alldeles för kallt för att fånga några flygande insekter. Även om de vi talar om kan flyga en kilometer upp i luften. Det dröjer tio dagar innan luften fylls av värme och insekter, och vi ser och hör att våra gäster innanför husgaveln flyger igen.

1962 var jag tolv år och fick Sigfrid Durangos bok Fåglar i färg. Det är han som beskriver tornsvalans ivriga och hisnande vissling som srrii´- sri´- sri´. En rätt träffsäker beskrivning, särskilt låter de så när de flyger tillsammans, ibland strax över huset, ibland högt ovanför oss, man kan känna deras glädje. Några av dem bor under takpannorna på farstun, flyger ibland tätt över våra huvuden, vi delar på den här platsen. De stannar över sommaren, i augusti flyttar de till södra Afrika. Hittar sina bon i bägge världsdelarna.

Tornseglarna kan vara i luften i månader. För att dricka gör de en snabb glidflykt över vattnet, doppar näbben precis vid vattenytan och samtidigt som näbben öppnas trycks stjärtfjädrarna nedåt, simsalabim.

M.A.