Det är fel tid att finnas
Vargen svälter
och skogen växer inte här

Tusen andra skriver kloka ord
på skärmar
Vilka har en plats där de ryms?
När är vi med varandra på marken
När är vi med träden
Jag vill veta hur många stigar det finns
Men inte var de tar vägen
Vill visa min flock något annat än
skolväg
parkering
uteservering
Pappasvanen dödades
och Rutavdraget höjs
Barnen går sönder och somnar
mammor sparkas ner
för att de inte föddes på vita altaner
Det ska alltid finnas en badtunna
en trevåningsgrill
En fascist till granne
En militär till liberal
En man som freakar ur
på feministiska affischer
osv

Jag vill spräcka ytan
gå ner i ett strömmande vatten
Ner till tumlare
och sälar
Fråga om vägen
ut ur det här

Väcker mina barn
Älskar dem med sorgen
hos en Amurleopard
En dag ska jag bli platan

Anna Jörgensdotter maj 2019

Kommentar

Varje nummer av Balder låtar loggan samsas med tre begrepp: frihet, jämlikhet och solidaritet. Så har det varit i många år. Vi bestämde oss för att titta lite närmare på de här orden, vad de har betytt och vad de kan betyda idag. Kanske behöver vi se på dem med ny blick för att ge dem fotfäste i vår tid? I det här numret tar vi oss an solidariteten, i höstnumret handlar det om jämlikhet och rättvisa, och nummer fyra blir ett temanummer om frihet. Vi hoppas att det blir tre uppviglande och
uppmuntrande nummer som kan ge perspektiv på vad som faktiskt är möjligt
och nödvändigt att tala om, drömma om och sätta i verket.

[pullquote]Vi måste våga se att den så kallade fria marknaden tappat fotfästet [/pullquote]

Sent på jorden

Solidaritet är ett så akut begrepp att fundera över. Vi börjar inse att allt hänger ihop, bygger vi för trånga städer påverkar det barnens hälsa och livslust i generationer. Om vi låter landsbygden förvandlas till en ödslig produktionsanläggning för livsmedel, skogsråvara och energi till tätorterna, vad betyder det för livet i glesbygden och staden? Köper vi sojabönor från Amazonas för att våra kor ska mjölka mer än de egentligen tål, så påverkar det korna, oss själva, Amazonas regnskogar, dess befolkningar och så småningom klimatet där och här.

Insekterna och den fria marknaden

På global nivå har antalet insekter reducerats med nästan hälften de senaste fyrtio åren. Till mycket stor del på grund av att vi samtidigt har utvecklat ett storskaligt och ensidigt jordbrukslandskap vars grödor är helt beroende av massiv användning av kemikalier för att bekämpa bland annat förekomsten av just insekter i landskapet. Färre människor, färre insekter, fåglar och växtarter, så ser det ut utanför städerna och villaträdgårdarna över hela världen, landsbygden håller bokstavligen på att släckas ner. När den egentligen skulle kunna ha en nyckelroll för att vända utvecklingen i en solidarisk riktning. Vi måste våga se att den så kallade fria marknaden tappat fotfästet och att det är dags att hitta ett
annat sätt än ökad tillväxt för att mäta välståndet på jorden.

M.A.

Innehåll Balder 2/2019

Förstörd och oförstörd natur, John Swedenmark 7

Fyra dikter, Linda Vilhjálmsdóttir 10

Solidaritet – en reflexion, Marcia sá Cavalcante chuback 13

Finns det plats för barn i framtidens städer? Rapport från en konferens, Alexandra Kronqvist 19

Landsbygdens räknelära, Sven Olof Karlsson 23

Påsktiden – vedtiden, Toby Ibbotson 26

Dyngbaggarna och Vintergatan Samtal med Marie Dacke, professor i sinnebiologi, Mats Ahlberg 29

Åtta dikter, Ur Kälda, Birgitta Lillpers 3

Samhörighetsskap, Ylva Karlsson 45

Brexit och framtiden, Lorraine Millard 49

Tankar vid en eller annan sjö, Magnus Halldin 53

Samhörighetens märkliga landskap, Eva Runefelt 58

Att ge något tillbaka, Intervju med Elin Unnes, Anna Sjöstrand 60

Vem i hela världen kan man lita på? Samtal med Annika Laurén om framtidens banker, Mats Ahlberg 64

Arlas långa armar, Gunnar Rundgren 67

Har vi någon jordbruksminister i Sverige? Ingela Strandberg 70