mer

Kommentar

Vad är det med naturvetenskapen egentligen, hur kommer det sig att den tror sig vara den enda tillförlitliga vägen till kunskap? Vad är det som får politikerna att införa ytterligare en lektion matematik i veckan när pedagoger och stressforskare om och om igen räcker upp handen och pekar på musikens betydelse? Påpekar att det finns så mycket forskning som entydigt visar att regelbunden musik gör det lättare för barnen att lära sig och förstå, inte bara matematik utan detmesta? Hur i all världen ska man bära sig åt för att väcka politikernas intresse för detta och mod att vända utvecklingen?

Det är några av de frågor som vihar haft med oss i samband med dethär numret av Balder. En annan är näringslivets och ekonomins inflytande inom forskningen, i politiken och i våra egna liv, det är som om viblir dumma i huvudet när vi börjar tänka på pengar.

Begreppsimperialism

I sitt Sommarprogram i p1 den 3augusti i år visade filosofen Jonna Bornemark hur begreppet kvalitet fått en ny betydelse inom vården,där man numera använder samma kvalitetsbegrepp som inom industrin. Man har infört vinstfokuserade kontrollsystem vilket medfört att verksamheterna måste baseras på ständig granskning, istället för på tillit. Detta har sin tur medfört en enormt växande administrationinom vården. På en ortopedkliniki Linköping behövde man 1993 en halv sida per patient och dag, tio år senare hade behovet vuxit till 7,5 sidor per dag och patient. »Ordet kvalitet har sedan 90-talet genomgått en förskjutning, New Public Management-systemet har hämtat sitt kvalitetsbegrepp från industrin, där det kan betyda produktionstakt och miniminivåer av hållbarhet. När det förs över till ett annat område innebär det en sorts begreppsimperialism.«

Det har smugit sig in en entonighet i samhället, vi behöver olika begrepp för olika verksamheter ochområden av mänskligt liv.

På gränsen till ett ickevetande[pullquote]Han förstår också vad det innebär att inte veta[/pullquote]

Jonna Bornemark berättar om enav sina favoritfilosfer, Cusanus,som levde på 1400-talet: »Han är framförallt känd som ickevetandetsfilosof. Han förstår också vad det innebär att inte veta, på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Omvi idag uppfattar ickevetandet som det vi ännu inte vet, kanske som en pusselbit vi saknar i vårt nästanfärdiga pussel, så är ickevetandet för Cusanus horisonter som ramar inv åra liv. Tänk er till exempel om jag försöker beskriva ett kalas med alla dess stämningar, alla personer och deras dagsform. Hur länge jag än beskrev det skulle mina ord aldrig fånga hela situationen. Den sträcker sig bortom mig. På liknande sätt kan vi aldrig förstå det största eller det oändliga. Vi kan aldrig helt känna en annan människa eller ett annat levande väsen, liksom vi heller aldrig kan veta vad som händer i framtiden. Vårt vetande är alltså omgivet av de här horisonterna av ickevetande. […] Vi står alla pågränsen till ickevetande, och det är där vi blir människor.«

För att väcka vår lust och tilltrotill att en annan värld är möjligbehövs lyssnande och dialog. Inom konsten och poesin finns modetatt väcka och ställa de grundläggande frågorna om vilka vi är, vadv i egentligen vill med våra liv. I en artikel i Dagens Nyheter i somras skriver Kerstin Gezelius: »Förövrigt tror jag att poesi kan blitvåtusentjugotalets hetaste konstart,just för att den erbjuder gömställen, mellan orden.«

Läs hela Kommentaren i Balder

Balder. Nr 3 2017

Vivaldiakuten -Samtal med Eva Clementi, Mats Ahlberg 9
Hemkomst, Maria Birnbaum 15
Om Hedenius, tron och vetandet, Hans Ruin 21
Finns det liv? Maria Danielsson 25
Natur, Åsa Magnusson 28
Skulpturer, Dick Flodin2, 30-33, 54
Medarbetare 34
Respekt för sanningen -Intervju med Morten Sager om tro och vetande, Linnea Wigforss 37
När jag vänder mig om -Möte med Britt Ignell, Anna Sjöstrand 43
Reminiscenser, Britt Ignell 19, 27, 46, 47
»Var inte rädd« -Om Eva Kristina Olssons diktsamling Det ängelsgröna sakramentet, Arne Johnson 49
En väns text, Ellinor Andersson 52
Självskapad hälsa -Om kontroverserna kring Vidarkliniken 55
Möte mellan medicin och humaniora -Samtal med Motzi Eklöf, Mats Ahlberg 59
Stympad eller frigjord -Vetenskapens smala väg, Mortens Sager 63
Kanske ligger allting i språket • 67
Om Walter Ljungquists ordkonst, Erik Löfvendahl 67
Göran Fant och katarerna, Michael Economou 71