What’s in it for us? – Nya Karolinska och entreprenörsurbanismens sjukvård

Nya karolinska

Nya karolinska

Miljardrullningen kring Nya Karolinska liksom åsidosättandet av demokratiska principer vid upphandlingen följer nyliberalismens logik. Stockholms landsting har helt enkelt tillhandahållit resurser och tänjt på regelverket för att understödja de privata aktörer som ser den offentliga sektorn som en marknad att exploatera. Om Nya Karolinska egentligen är mindre av en oväntad skandal och mer den logiska konsekvensen av den nyliberala politik som genomsyrar alla nivåer i samhället – vad är det då för ett sjukhus man byggt?

[pullquote]Folk på trottoarerna kommer att se personalen springa med svårt sjuka i glaskorridorerna ovanför dem[/pullquote]I april 2014 gör Dagens Nyheter en intervju med dåvarande sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt. En del av intervjun äger rum i den framväxande stadsdelen Hagastaden och journalisten följer landstingsrådet under ett besök på bygget av Nya Karolinska. Från de dubbla helikopterplattorna på sjukhusets tak blickar Filippa Reinfeldt ut över Stockholm och säger: »Det här kommer att bli ett landmärke. Gävlegatan ska gå rakt igenom sjukhusområdet. Folk på trottoarerna kommer att se personalen springa med svårt sjuka i glaskorridorerna ovanför dem. Det är ganska häftigt.« Reinfeldts aningslösa kommentar väcker reaktioner bland läsarna – sjukvårdslandstingsrådet framställer svårt sjuka patienter som en form av »häftig« underhållning och glaskorridorerna verkar i hennes ögon fungera som förmedlare av bilder – en sorts storbild skärmar med scener som hämtade ur sjukhusserier på tv.

Drygt två år efter intervjun, i november 2016, flyttar de första patienterna in på NKS – Nya Karolinska Solna. Då har Filippa Reinfeldt lämnat sjukvårdspolitiken och börjat arbeta som lobbyist för den privata vårdkoncernen Aleris. NKS skulle egentligen ha varit invigt vid det här laget, men projektet är försenat och sjukhuset kommer inte vara i full drift förrän våren 2018. Kostnaderna har skenat från de beräknade 14,5 miljarder till 22,8 miljarder, och NKS har därmed seglat upp som världens dittills dyraste sjukhus. Hela projektet är kantat av rubriker och kritik; från den omstridda finansieringsmodellen ops (Offentlig-Privat Samverkan) med en upphandling där bara en aktör anmälde sig och fick projektet i strid med regelverket, över enorma konsultkostnader, personalflykt och problem med larm och telefoni, till det faktum att vården på sjukhuset skall bedrivas enligt en modell som aldrig tidigare prövats i så här stor skala – värdebaserad vård. En modell som kritiseras dels för bristande evidens och forskningsunderlag när det gäller dess påstådda effekter, dels för att den kan leda till att patientgrupper ställs mot varandra i jakten på kostnadseffektivitet och där multisjuka blir de stora förlorarna.

Det väcker också uppmärksamhet att Nya Karolinska får färre vårdplatser än gamla Karolinska, vilket sammantaget minskar det totala antalet platser i Stockholms län, där överbeläggningar tillhör vardagen på samtliga akutsjukhus, med viten till Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket som följd. NKS blir också ett sjukhus med fokus på en särskild och smal patientgrupp – de allra svårast sjuka och skadade som kräver högintensiv vård under några få dagar. Man räknar på en genomsnittlig vårdtid på tre dagar, därefter ska patienterna flyttas vidare till hemsjukhus och primärvård. 

Läs hela artikeln i Balder

Alexandra Kronqvist
+ posts