Kommentar

»Jag är inne på mitt 83:e solvarv. Vid den åldern är det svårt att inte vara uppriktig: visserligen står jag rycken men utan vare sig hopp om en återförtrollning av landskapet eller längtan efter försoning. Jag ser det som ett biosfäriskt brytningsförlopp utan återvändo eller som en alternativ möjlig omöjlighet: uppkomsten av ett ekologiskt paradigm, som kräver geneser av en ekologisk vördnadsfull mänsklighet. För sextio år sedan varnade oss Rachel Carson, att naturen inte verkar isolerat, utan att förorenat grundvatten är total förorening.«

Havet inom oss

Citatet här ovan är ur Rolf Wohlins homage till Rachel Carson i denna Balder. Rachel Carson var marinbiolog, så här skriver Rolf Wohlin om en av hennes tre böcker om havet: »Havet är den enda av dem jag läst och lägg märke till att originaltiteln The Sea around us (1951) blir Havet omkring oss, vilket omgående får sin kontrapunkt i havet inom oss. Splittringen mellan yttre och inre liv är en relativt sen inskränkthet, som vore landskap och inomskap avgränsade från varandra, när djupare sett inomskapet ständigt förklarar och diktar landskapet.

»Hur skriver man människan på nytt, hennes plats i naturen och bland andra arter?«

Rosa Liksom ställer den frågan i sitt tacktal i samband med utdelningen av Svenska Akademiens nordiska pris 2020. För prissumman har Rosa Liksom köpt gammal skog i sin födelsetrakt i Tornedalen: »Skogen har nu blivit ett privat naturskyddsområde, som kommande generationer inte får röra vid: det får leva sitt eget naturliga liv i skydd för människan. Jag har döpt detta fridlysta område till Svenska Akademiens skog. Jag önskar att varje åhörare, som kanske planerar att placera sina pengar i börsaktier, istället skulle köpa gammal skog och omvandla den på lämpligt sätt till naturskyddsområde.«

Om tiden och vattnet

Idén att göra en Balder om vatten dök upp sedan vi läst Andri Snær Magnasons bok Om tiden och vattnet. Så här säger Magnason på bokens baksida: »Inom de kommande hundra åren kommer allt vatten på jorden att genomgå en fundamental förändring. Glaciärer, som för bara två generationer sedan var lika beständiga som bergen under dem, kommer att smälta och havsnivån höjas. Den här förändringen kommer att påverka allt liv på jorden. Men trots att vi står inför en så tydlig global klimatkris, är det svårt för människor att ta till sig forskarnas rapporter och budskap. Det är inte genom analyser vi känner och förstår utan genom berättelser, i en kontext vi kan relatera till.«

Norrlandsparadoxen

En av dem som liksom Andri Snær Magnason kan berätta vad som händer på ett sätt som fångar människors uppmärksamhet är frilansjournalisten Arne Müller i Umeå. Han har en helt enastående koll på hur det står till inom gruvbranschen världen över och hur alldeles omöjligt det är att byta ut de fossila bränslena mot el, och samtidigt leva som vi gör nu, kanske till och med bygga fler bilar. I vårt samtal hann han berätta så mycket att allt inte kom med i intervjun, men jag måste passa på och berätta vad han sa på min fråga varför man till varje pris vill ha höghastighetståg som rusar fram i luften, på betongpelare? – Det går fortare att bygga så, än att låta spåren byggas på marken. Det blir dyrare och går åt väldigt mycket mer cement, men det blir fortare färdigt …!

Inte bara vatten i Balder

Tack till alla ni som medverkar i Balders sommarnummer 2021. Förutom de som redan nämnts tackar vi Joakim Brolin för bilderna från Ljusnan, Göran Torrkulla för essän »Självkännedom och bildning«, Lina Ekdahl för dikten och samtalet med Viskan, Alexander Onofri för den personliga essän »Den sista stranden«. Och Ingela Strandberg, Sofia Tolis, Marit Kapla, Hasan Fuat Sari, Eva Holmberg, John Swedenmark, Janina Orlov, Theo Ågren och Stefan Persson för dikt, text, översättning, foto och måleri.

Nu går bollen och Balder över till er bästa läsare. Tack för att ni läser och prenumererar, vi hörs igen den 9 september, då kommer höstbaldern.

Var rädd om vattnet.

M.A.

Balder nr 2 2021 – Nr 160 sedan starten

Innehållsförteckning

Vandra längs Ljusnan, Joakim Brolin, 6
Att umgås, Lina Ekdahl, 13
Hur skriver man människan på nytt, hennes plats i naturen och bland andra arter? Rosa Liksom, 16
Den sista stranden, Alexander Onofri, 19
Barnet i källan, Ingela Strandberg, 25
Vatten och ljus, Joakim Brolin, 28
Rachel Carson – en gaiagestalt med språkets nådegåva, Rolf Wohlin, 33
Norrlandsparadoxen – Samtal med Arne Müller, Mats Ahlberg, 37
Att ha levt i de vita giganternas tid – Ur boken Om tiden och vattnet, Andri Snær Magnason
Gråt, Lina Ekdahl, 52
Mamma och jag – Hon bara lever, Sofi Tolis, 55
Lågande landskap, Anna Rydstedt, 57
Självkännedom och bildning, Göran Torrkulla, 59
Brunnslockspoesi, Lina Ekdahl, Anna Greta Wide, 66

Omslag, Joakim Brolin: Ljusnan