Balder 3/2018

Kommentar

En kväll i början av augusti kommer det ett mejl från »Lantmannen, det ledande magasinet inom växtodling och teknik«, man ville fresta mig med två nummer för endast 59 kr! (Ord. pris 320 kr.)

I vintras hade jag en halvårsprenumeration på de båda lantbrukstidningarna ATL och LAND-Lantbruk, de riktar sig till yrkesodlare. Jag ville läsa dem för att se hur man där tänker om lantbrukets framtid, om de fortfarande rekommenderar de jordbrukare och mjölkbönder som finns kvar att utveckla sina gårdar genom att bli ännu större Lantmannen skriver i sitt mejl att »Vi hjälper dig som professionell lantbrukare att tjäna pengar och att trivas med ditt yrke.«

När vänder det?

Det är ingen dålig målsättning att vilja tjäna pengar och trivas med sitt yrke. Men man kan ana en viss nervositet på Lantmannens redaktion när sommarens extrema värme och torka bara fortsatte, växtligheten gulnade och korna råmade efter vatten. Kristina Belfrage – som intervjuas här i Balder – har skrivit en doktorsavhandling om småskalig livsmedelsproduktion. Hon säger bland annat så här: »Marknadsekonomin – som vi ändå lever under – den fungerar så att den som bryr sig minst om sina husdjur och anställda, den vinner [—] Bryr du dig om dina anställda, dina husdjur, alla vilda djuren, insekterna och marken, då är du en förlorare. Det finns inget som driver ditåt, mot en omsorg.«

Därför måste vi som blev sjuka av vår egen effektivitet vässa den ytterligare

Belägrade av mätbarheten

I sin artikel om Jonna Bornemarks nya bok Det omätbaras renässans skriver John Swedenmark: »Mycket tänkvärd är skildringen av hur hon – liksom så många kvinnliga generationskamrater – sjukskrivs för utmattning men tvingas ifrågasätta behandlingens outtalade princip att patienterna ska lära sig att bli ännu mer effektiva genom att också planera in vila och återhämtning.« Han citerar: »Ingen reflekterade över om det kunde vara ett problem med effektivitetsparadigmet som sådant. Vi måste ju leva, och nu levde vi i ett samhälle som kräver effektivitet. Utgångspunkten var i terapin [—] att vi inte kan ändra på samhället eller det runtomkring, utan bara på oss själva. Därför måste vi som blev sjuka av vår egen effektivitet vässa den ytterligare.«

Omsorgens betydelse

Vi ville göra ett nummer om omsorgens betydelse. Det blev ett allvarligt nummer. Om det är så, för att bara ta ett exempel, att den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10–17 år har ökat med över hundra procent på tio år, då är det nog knappast så att farten behöver öka i skolan. Hur besattheten vid mätbarhet, evidens och effektivitet på livets alla områden ska kunna ge vika för reflexion, eftertanke och omsorg, den frågan ger vi inget tydligt svar på i den här Baldern. Men vi hoppas att texterna och bilderna ger er hopp och mod att leva en aning mer omsorgsfullt.

Tack till er som medverkar, tack till er som läser!

Vi vill tacka Helene Schmitz och Joanna Helander för fantastiskt fint fotografi, Maria Westerberg och Kristina Belfrage för samtalen och alla ni som bidragit med texter som faktiskt gör den här Baldern till en av de viktigaste vi gjort, såvitt vi kan förstå. Marie Lundquist och Åsa Magnusson skriver om sorg, Maria Danielsson om hur det kan gå när en blir gammal, Alexandra Kronqvist skriver om hur New Public Management flyttat in i sjukvården. Per Wästberg om Bo Grandien, Arne Johnsson om Tua Forsströms nya dikter, Marianne Steinsaphir om betydelsen av torg, Toby Ibbotson om ett samtal med ett klippblock och Anna-Karin Palm om Kate Larson i minne.

Tack också till er som läser och prenumererar, kom ihåg att förnya era prenumerationer och ge det bifogade värvningskortet till en vän, Balder behöver fler läsare, kanske behöver också fler läsa Balder. Nästa nummer är tänkt att anlända torsdag 6 december. Ha en fin höst!

M. A.

Innehåll Balder 3/2018

  • Två fotografier, Joanna Helander 6, 9
  • Om sorg, Marie Lundquist 7
  • Samtal med Maria Westerberg Vildhjärta – Det handlar om ömhet, Mats ahlberg 11
  • Augustimorgon, Toby Ibbotson 18
  • Thinking Like a Mountain – Fotografier, Helene Schmitz 21
  • Belägrad av mätbarheten – Om Jonna Bornemarks filosofiska kritik – Det omätbaras renässans, John Swedenmark 32
  • What’s in it for us? Nya Karolionska och entreprenörsurbanismens sjukvård. Alexandra Kronqvist 37
  • Någonstans, O någonstans – En betraktelse om äldreomsorgen, Maria Danielsson 43
  • Utblick från ett torg – Krönika, Marianne Steinsaphir 49
  • Bland fjällkor och kornknarr – Samtal med Kristina Belfrage, forskare och småbrukare, Mats Ahlberg 51
  • Om sorg, Åsa Magnusson 57
    »Det finns drömmar som är genomskinligare än vatten« – Kring Tua Forsströms diktsamling
  • Anteckningar, Arne Johnsson 61
  • Roddaren, Per Wästberg 65
  • Kate Larson i minne, Anna-Karin Palm 67