Vad som står på spel – Anteckningar utifrån Shoshana Zuboffs bok Övervakningskapitalismen

Shoshana Zuboff Shoshana Zuboff fotograferad i London. Foto: David Levene. The Guardian/eyevine/Redux.
Shoshana Zuboff
Shoshana Zuboff fotograferad i London. Foto: David Levene. The Guardian/eyevine/Redux.

»I och med framväxten av det som brukar kallas ett tingens internet, det vill säga implementeringen av allt fler apparater, maskiner, utensilier och kläder utrustade med uppkopplade sensorer, har övervakningskapitalismen gått in i ett nytt skede där det handlar om att så detaljerat som möjligt monitorisera inte bara våra privatliv i stort, utan också våra intimaste vanor och våra kroppars skiftande tillstånd.«

Först tre citat:

Jag har hört berättas om en av dessa förfinade människor – om det nu verkligen kan kallas fint att vänja sig av med att leva ett mänskligt liv – då han blivit upplyft ur badet av tjänande händer och placerats i en vilstol, att han frågat sin omgivning: »Sitter jag nu?« En sådan, som icke vet, om han sitter eller ej, kan man tro honom veta, om han överhuvud lever …?

Det är filosofen Seneca som i Om livets korthet (översättning: Johan Bergman) raljerar över sedeförfallet i Roms högreståndsmiljöer.

… därför att dessa skrifter som för oss har uppenbarat Leonors, Martíns eller Marías existens, är desamma som för alltid berövar oss dessa olyckligas liv; makten har i sina arkiv tecknat dessa mäns och kvinnors silhuett i samma åtbörd som den berövar dem livet

[- – -] vi kan inte godta som sant det porträtt som en kriminell erbjuder av sitt offer.

Det är den spanske filosofen José Luis Pardo som i studien La intimidad (Intimiteten) funderar över de moraliska implikationerna av inkvisitionens arkiv med bekännelser, brev, dagböcker och angivelser.

Innehållet blev hela tiden aktuellare, ryckte närmare den egna nutiden, så att innehåll ur förra årets tidningar allt oftare sammanfattades i koncentrerad form i kalendrarna.

De tryckta kalendrarna … visar … vilken vördnad man rent allmänt hyste inför omständigheter i det förflutna. Och de visar tydligt hur denna vördnad överlag var på väg att döljas under en allt starkare uppmärk- samhet visavi nuet.

Det är den tyske historikern Achim Landwehr som i studien Geburt der Gegenwart (Nuets födelse) reflekterar över hur under 1600-talet en tidigare obekant offentlighet började växa fram, präglad av en allt starkare känsla av samtidighet och koordination mellan rumsligt åtskilda liv som tidigare varit isolerade från varandra.

*

Dessa tre citat vill vara en påminnelse såväl om den historiska existensen av mänskliga svagheter och härs- kares maktmissbruk som människors aldrig vilande kreativa intresse för att påverka relationen mellan de tre stora tidsslagen: det förflutna, nuet och framtiden.

Läs hela artikeln i Balder

Ulf Eriksson
+ posts