Skilleby Trädgård. »För oss handlar odlingen om att ta hand om en plats.« Foto: Martin Fellkvist.

Skilleby Trädgård. »För oss handlar odlingen om att ta hand om en plats.« Foto: Martin Fellkvist.

Eftersom jag sent anländ hamnat ett stolsdjup innanför cirkeln sitter han bakom mig. Han undrar om det inte finns en teknisk lösning, någon robot eller maskin som kan göra mer av allt det slitsamma som vi håller på med. Frågan är välvilligt ställd och innehåller en viss förhoppning om att jag, som jag uppfattar det, ska svara ja. Jag hinner tänka att det finns massor av teknik – men hur mycket vill vi ha? Men det är ont om tid, något avbryter oss, eller så är det för att det är höst, min nacke är stel som en robot efter allt hackande på fältet och hindrar mig från att vrida mig bakåt. Det blir hur som helst inget samtal, däremot sömnlösa morgontimmar då jag ältar frågan långt efter frågan ställdes.

Det finns robotar som kan komma att ta över allt mer inom jordbruket. Det tycks till och med finnas en allmänt outtalad överenskommelse att det är så det måste bli. Att lösningen på alla matförsörjningens utmaningar är mer avancerad teknik. Jordbruket är en bransch, om man nu vill kalla det för en bransch, där allt färre människor ska utföra allt nödvändigt arbete, vilket ger gott om utrymme för innovationer. Runt om i världen, inte minst i Sverige, utvecklas robotar och andra automatiska lösningar. På flera platser har man utvecklat robotar för fältmässig grönsaksodling. gps-styrda och solcellsbepansrade skalbaggar rullar fram över raderna, hackar, precisionssprutar gifter, läser av grödans utveckling och beräknar skörd. De är oberoende av dygnet och arbetar solitärt eller i svärmar. Innovatörerna, som anser sig utveckla framtidens jordbruk, talar om bioprecision och precisionsjordbruk, ett helt nytt jordbruk som tar det bästa från konventionell och ekologisk odling och med alla tekniska medel gör jordbruket smart.

Ju färre människor som vill arbeta med jordbruk desto större plats lämnas till robotiseringen

Ju färre människor som vill arbeta med jordbruk desto större plats lämnas till robotiseringen (samtidigt som en ökad automatisering gör att allt färre vill arbeta med jordbruk). En robot är en maskin som kan programmeras till att automatiskt utföra en komplex serie av rörelser. Det finns två grupper av robotar inom jordbruket, dels förarlösa maskiner som far omkring på marken eller i luften, dels maskiner som utför komplexa saker automatiskt. Många är redan tillgängliga på marknaden. Ogräsrobotar rensar betor på fem olika ekogårdar i Sverige och mer än en tredjedel av landets mjölkgårdar har mjölkrobotar. Till och med foderbordet kan få en egen robot som puttar fram foder dag som natt så att korna äter mer och ökar sin produktion.

Krisen efter andra världskriget och kalla kriget ledde till innovationer som idag styr hela precisionsjordbruket. Satelliten är grunden för den precisa analysen av planeten sett utifrån och gps-tekniken gör det möjligt att ha robotar på fälten. Var femte dag passerar satelliter och ger nya bilder som används som underlag förbedömning av fältens status. Data om fält och djur samlas i molntjänster. Molnet samlar data från alla enheter, synkar information och gör den tillgänglig för alla andra enheter på gården, för myndigheter och rådgivare. Molnet kan ta över allt mer av lantbrukarens centrala roll på gården. När Elon Musks satellitbredband Starlink är igång kommer alla enheter på gården kunna länkas samman med allt annat i sakernas internet och enorma mängder data kan samlas in, och kunskapsutvecklingen inom jordbruket spås, av innovatörerna accelera.

Läs hela artikeln i Balder