<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer till 	</title>
	<atom:link href="http://www.baldersforlag.se/comments/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.baldersforlag.se</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Thu, 16 Mar 2023 18:57:10 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0.4</generator>
	<item>
		<title>
		Kommentarer till Balder 3/2020 av Monika Possauner		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2020/09/balder-3-2020/#comment-1338</link>

		<dc:creator><![CDATA[Monika Possauner]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Sep 2020 15:59:52 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=4436#comment-1338</guid>

					<description><![CDATA[Var kan man köpa tidningen i Helsingfors]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Var kan man köpa tidningen i Helsingfors</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till De superrika &#8211; En klass som står över lagar och regler av Robert Johnman		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2017/12/de-superrika-en-klass-som-star-lagar-och-regler/#comment-1299</link>

		<dc:creator><![CDATA[Robert Johnman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jan 2018 22:56:05 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=1819#comment-1299</guid>

					<description><![CDATA[Köp och konsumtionens tidsålder.


Den moderna kapitalistiska ekonomin måste ständigt öka produktionen om den ska överleva och få oss alla att konsumera så mycket som möjligt.

De flesta människor genom historien har levt under knappa förhållanden, därför är den ursprungliga betydelsen av ordet ekonomi att hushålla med resurserna:
Ekonomi kommer från grekiskans ord oikos och nomos som betyder ”hus” och ”lag”. Ekonomi är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med andra ord hushållande av ändliga resurser i förhållande till ens och behov.
Därför var sparsamhet en dygd. Puritanernas och spartanernas stränga etik är de mest kända exemplen. En god människa undvek lyx, kastade aldrig bort mat och lagade trasiga byxor och skor.
Konsumismen ser konsumtionen av alltfler varor och tjänster som något positivt. Den uppmanar människor att unna sig något , skämma bort sig själva och till och därmed långsamt ta livet av sig och andra arter genom överkonsumtionen.
Att inte skämma bort sig och vara sparsam anses vara ett självförtryck.

Konsumismen har lyckats, vi är alla goda konsumenter för vi köper oräkneliga produkter som vi egentligen inte behöver. Tillverkarna designar avsiktligt varor för att de ska bli så kortlivade och det kommer ständigt nya produkter som vi måste köpa för att hänga med.
Den konsumistisk etikens blomstring är tydligast på livsmedelsmarknaden därav är det främsta hälsoproblemet fetma. Den amerikanska befolkningen spenderar årligen mer pengar på bantningskurer än vad som hade behövts att livnära alla svältande människor i resten av världen.

Städernas sopberg växer lavinartat för varje dag runt om i världen. E.x. Varje dag bildas cirka 30 000 ton avfall efter över 20 miljoner invånare i den kinesiska huvudstaden. Soporna dumpas på tippar som bara växer. Världens största soptipp finns i Stilla Havet där flyter minst minst 100 000 000 ton sopor, mest bestående av plast.
New York. Det var också den stad som producerade mest sopor, 33 miljoner ton om året. I absoluta termer är USA det land i världen som producerar mest skräp, 624 700 ton per dag, eller 2,58 kg per invånare. Nya Zeeland det land som producerade mest skräp per person och dag, 3,68 kg. Därefter följde Irland, Norge, Schweiz och USA. 

 Den kapitalistiska och den konsumistiska etiken är två sidor av samma mynt, en sammanslagning avgav två budord: Högsta budet för de rika (ca. 1% av jordens befolkning) är  att ”Investera” och för resten av oss är budet ”Köp!”.

I framtiden kommer sapiens kanske att få kontroll över en uppsjö av råvaror och energikällor, samtidigt som de förstör det som återstår av naturliga miljöer och driver de flesta andra arter till utrotning.
Den ekologiska utarmningen hotar faktiskt Homo Sapiens egen överlevnad. När människan använder sin makt till att betvinga naturens krafter och kuvar ekosystemet kommer hon att åstadkomma ett ännu värre kaos.
Varken med religioner eller ideologier har lyckats stoppa den här utvecklingen till kaos.

Över hälften av världens primater, nästan 60 procent av alla arter, hotas av utrotning Primaterna – halvapor, apor, människoapor – är en av de artrikaste ordningarna bland däggdjuren.  Den främsta orsaken till krisen är den väldiga skogsskövlingen i tropikerna.Skogarna huggs ned för att bereda plats för oljepalmsplantager, sojaodlingar, boskapsrancher och majsfält.
Sedan den industriella revolutionen har världens befolkning ökat som aldrig tidigare. År 1700 fanns det cirka 700 miljoner människor i världen. År 1800 var det 950 miljoner. År 1900 hade analed nästan fördubblats till 1,6 miljarder och 2000 har den siffran nästan fyrdubblats till nästan 6 miljarder.   Idag är vi över 7 miljarder.
 2050 antagligen har ökningen nått ca. 10-11 miljarder.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Köp och konsumtionens tidsålder.</p>
<p>Den moderna kapitalistiska ekonomin måste ständigt öka produktionen om den ska överleva och få oss alla att konsumera så mycket som möjligt.</p>
<p>De flesta människor genom historien har levt under knappa förhållanden, därför är den ursprungliga betydelsen av ordet ekonomi att hushålla med resurserna:<br />
Ekonomi kommer från grekiskans ord oikos och nomos som betyder ”hus” och ”lag”. Ekonomi är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med andra ord hushållande av ändliga resurser i förhållande till ens och behov.<br />
Därför var sparsamhet en dygd. Puritanernas och spartanernas stränga etik är de mest kända exemplen. En god människa undvek lyx, kastade aldrig bort mat och lagade trasiga byxor och skor.<br />
Konsumismen ser konsumtionen av alltfler varor och tjänster som något positivt. Den uppmanar människor att unna sig något , skämma bort sig själva och till och därmed långsamt ta livet av sig och andra arter genom överkonsumtionen.<br />
Att inte skämma bort sig och vara sparsam anses vara ett självförtryck.</p>
<p>Konsumismen har lyckats, vi är alla goda konsumenter för vi köper oräkneliga produkter som vi egentligen inte behöver. Tillverkarna designar avsiktligt varor för att de ska bli så kortlivade och det kommer ständigt nya produkter som vi måste köpa för att hänga med.<br />
Den konsumistisk etikens blomstring är tydligast på livsmedelsmarknaden därav är det främsta hälsoproblemet fetma. Den amerikanska befolkningen spenderar årligen mer pengar på bantningskurer än vad som hade behövts att livnära alla svältande människor i resten av världen.</p>
<p>Städernas sopberg växer lavinartat för varje dag runt om i världen. E.x. Varje dag bildas cirka 30 000 ton avfall efter över 20 miljoner invånare i den kinesiska huvudstaden. Soporna dumpas på tippar som bara växer. Världens största soptipp finns i Stilla Havet där flyter minst minst 100 000 000 ton sopor, mest bestående av plast.<br />
New York. Det var också den stad som producerade mest sopor, 33 miljoner ton om året. I absoluta termer är USA det land i världen som producerar mest skräp, 624 700 ton per dag, eller 2,58 kg per invånare. Nya Zeeland det land som producerade mest skräp per person och dag, 3,68 kg. Därefter följde Irland, Norge, Schweiz och USA. </p>
<p> Den kapitalistiska och den konsumistiska etiken är två sidor av samma mynt, en sammanslagning avgav två budord: Högsta budet för de rika (ca. 1% av jordens befolkning) är  att ”Investera” och för resten av oss är budet ”Köp!”.</p>
<p>I framtiden kommer sapiens kanske att få kontroll över en uppsjö av råvaror och energikällor, samtidigt som de förstör det som återstår av naturliga miljöer och driver de flesta andra arter till utrotning.<br />
Den ekologiska utarmningen hotar faktiskt Homo Sapiens egen överlevnad. När människan använder sin makt till att betvinga naturens krafter och kuvar ekosystemet kommer hon att åstadkomma ett ännu värre kaos.<br />
Varken med religioner eller ideologier har lyckats stoppa den här utvecklingen till kaos.</p>
<p>Över hälften av världens primater, nästan 60 procent av alla arter, hotas av utrotning Primaterna – halvapor, apor, människoapor – är en av de artrikaste ordningarna bland däggdjuren.  Den främsta orsaken till krisen är den väldiga skogsskövlingen i tropikerna.Skogarna huggs ned för att bereda plats för oljepalmsplantager, sojaodlingar, boskapsrancher och majsfält.<br />
Sedan den industriella revolutionen har världens befolkning ökat som aldrig tidigare. År 1700 fanns det cirka 700 miljoner människor i världen. År 1800 var det 950 miljoner. År 1900 hade analed nästan fördubblats till 1,6 miljarder och 2000 har den siffran nästan fyrdubblats till nästan 6 miljarder.   Idag är vi över 7 miljarder.<br />
 2050 antagligen har ökningen nått ca. 10-11 miljarder.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till Oblyga tankar om migrationspolitiken av Robert Johnman		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2017/12/oblyga-tankar-om-migrationspolitiken/#comment-1298</link>

		<dc:creator><![CDATA[Robert Johnman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jan 2018 10:36:04 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=1810#comment-1298</guid>

					<description><![CDATA[Hej,

I en globaliserad värld där tekniken driver på ekonomin och jordens resurser slösas i allt snabbare takt som trasar sönder små fungerande samhällsstrukturer. 
Enligt world watch institute  så var vår planets resurser redan förbrukade i augusti förra året, det betyder att jorden inte längre kan föda en befolkning på snart 8 miljarder, alltså måste vi lära oss att avstå från att konsumera som vi gör idag, innan dess kommer vi att se större flyktings strömmar på grund av miljöförstöring och krig om resurser. 

Det är  männen som strider om makten och som huvudsakligen står för kaoset framförallt i kulturer där kvinnan inte har makt att påverka sitt liv.
Om vi liknar mänskligheten vid en kropp där infektion har orsakat smärta i kroppsdelar, måste de vita blodkropparna  samla sig för att  försvarar kroppen mot bakterier genom att ”äta upp” dem. Idet här fallet är vita blodkropparna ett förstärkt FN. Hela världssamfundet måste ta ansvaret och inte som nu lägga ansvaret på enstaka länder som inte har förmåga eller strukturer för att hantera flykting strömmarna.

Mvh]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hej,</p>
<p>I en globaliserad värld där tekniken driver på ekonomin och jordens resurser slösas i allt snabbare takt som trasar sönder små fungerande samhällsstrukturer.<br />
Enligt world watch institute  så var vår planets resurser redan förbrukade i augusti förra året, det betyder att jorden inte längre kan föda en befolkning på snart 8 miljarder, alltså måste vi lära oss att avstå från att konsumera som vi gör idag, innan dess kommer vi att se större flyktings strömmar på grund av miljöförstöring och krig om resurser. </p>
<p>Det är  männen som strider om makten och som huvudsakligen står för kaoset framförallt i kulturer där kvinnan inte har makt att påverka sitt liv.<br />
Om vi liknar mänskligheten vid en kropp där infektion har orsakat smärta i kroppsdelar, måste de vita blodkropparna  samla sig för att  försvarar kroppen mot bakterier genom att ”äta upp” dem. Idet här fallet är vita blodkropparna ett förstärkt FN. Hela världssamfundet måste ta ansvaret och inte som nu lägga ansvaret på enstaka länder som inte har förmåga eller strukturer för att hantera flykting strömmarna.</p>
<p>Mvh</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till »Att tro gör det inte sant, inte heller att tro under en väldigt, väldigt lång tid.« av Peta Dunia		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2016/09/att-tro-go%cc%88r-det-inte-sant-inte-heller-att-tro-en-va%cc%88ldigt-va%cc%88ldigt-la%cc%8ang-tid/#comment-1242</link>

		<dc:creator><![CDATA[Peta Dunia]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Oct 2016 09:04:53 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=1350#comment-1242</guid>

					<description><![CDATA[En jättebra och tankeväckande artikel av Thérèse Björkholm. Jag har strukit under nästan allt. Nu vill jag veta mer om denna intressanta författare av artikeln. Vem är hon?
För övrigt vill jag framföra min stora glädje över Balder, som alltid har ett angeläget innehåll.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>En jättebra och tankeväckande artikel av Thérèse Björkholm. Jag har strukit under nästan allt. Nu vill jag veta mer om denna intressanta författare av artikeln. Vem är hon?<br />
För övrigt vill jag framföra min stora glädje över Balder, som alltid har ett angeläget innehåll.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till Om det andliga &#8211; samtal mellan Eric Schüldt och Carl van der Weyden av Peta Dunia		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2015/12/om-det-andliga/#comment-799</link>

		<dc:creator><![CDATA[Peta Dunia]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 09 Dec 2015 20:54:49 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=1134#comment-799</guid>

					<description><![CDATA[Ett så intressant möte- har lyssnat på båda i olika sammanhang, fint att se er på samma bild o plats]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ett så intressant möte- har lyssnat på båda i olika sammanhang, fint att se er på samma bild o plats</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till Balders jubileumsfest! av Peta Dunia		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2015/08/balders-jubileumsfest/#comment-469</link>

		<dc:creator><![CDATA[Peta Dunia]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2015 16:13:26 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=1055#comment-469</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;http://www.baldersforlag.se/2015/08/balders-jubileumsfest/#comment-468&quot;&gt;Peta Dunia&lt;/a&gt;.

Hej! Betalningen är kvitto och bekräftelse. Om man ändå undrar går det fint att mejla och fråga! Välkommen till festen //Mats Ahlberg]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="http://www.baldersforlag.se/2015/08/balders-jubileumsfest/#comment-468">Peta Dunia</a>.</p>
<p>Hej! Betalningen är kvitto och bekräftelse. Om man ändå undrar går det fint att mejla och fråga! Välkommen till festen //Mats Ahlberg</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till Balders jubileumsfest! av Peta Dunia		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2015/08/balders-jubileumsfest/#comment-468</link>

		<dc:creator><![CDATA[Peta Dunia]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Aug 2015 15:50:29 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=1055#comment-468</guid>

					<description><![CDATA[Hej!
Jag tycker det låter bra... Men undrar om man får någon typ av bekräftelse när man betalat...?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hej!<br />
Jag tycker det låter bra&#8230; Men undrar om man får någon typ av bekräftelse när man betalat&#8230;?</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till Vykort av Peta Dunia		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/vykort/#comment-454</link>

		<dc:creator><![CDATA[Peta Dunia]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2015 14:27:45 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?page_id=307#comment-454</guid>

					<description><![CDATA[Underbara Balder. Längtar alltid till nästa nummer redan innan jag är klar med det nyss utkomna! Så blir det med något som älskas..
Dock, käraste Balder (Mats?) varför ska det vara så krångligt att hitta hemsidan??  Inte helt lätt. Men å andra sidan är glädjen stor när väl rätt sida dök upp!  Hejhopp goda tankar till alla  ps ps]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Underbara Balder. Längtar alltid till nästa nummer redan innan jag är klar med det nyss utkomna! Så blir det med något som älskas..<br />
Dock, käraste Balder (Mats?) varför ska det vara så krångligt att hitta hemsidan??  Inte helt lätt. Men å andra sidan är glädjen stor när väl rätt sida dök upp!  Hejhopp goda tankar till alla  ps ps</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Kommentarer till Varför ska vi arbeta? Om Roland Paulsens bok Vi bara lyder – en berättelse om Arbetsförmedlingen av Peta Dunia		</title>
		<link>http://www.baldersforlag.se/2015/06/varfor-ska-vi-arbeta-om-roland-paulsens-bok-vi-bara-lyder-en-berattelse-om-arbetsformedlingen/#comment-437</link>

		<dc:creator><![CDATA[Peta Dunia]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2015 08:38:23 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.baldersforlag.se/?p=1050#comment-437</guid>

					<description><![CDATA[Jag återkommer till denna sida för att ge feedback på Jan Björks kommentar. Jan skriver att samhällsdokumentären zeitgeist moving forward är den bästa dokumentären - och jag kan, faktiskt, bara hålla med! Hade inte hört talas om den tidigare, men Jan Björk fick mig nyfiken.
Denna dokumentär är verkligen en &quot;ögonöppnare&quot;, även om allt som tas upp i den inte är nytt för mig. Men den tar upp saker och förklarar på, för mig, ett nytt sätt - ett förklarande sätt, så att även den som inte är insatt i ekonomi och avancerad samhällsfrågor ska förstå.

Se den! :)  (zeitgeist moving forward, på youtube)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag återkommer till denna sida för att ge feedback på Jan Björks kommentar. Jan skriver att samhällsdokumentären zeitgeist moving forward är den bästa dokumentären &#8211; och jag kan, faktiskt, bara hålla med! Hade inte hört talas om den tidigare, men Jan Björk fick mig nyfiken.<br />
Denna dokumentär är verkligen en &#8221;ögonöppnare&#8221;, även om allt som tas upp i den inte är nytt för mig. Men den tar upp saker och förklarar på, för mig, ett nytt sätt &#8211; ett förklarande sätt, så att även den som inte är insatt i ekonomi och avancerad samhällsfrågor ska förstå.</p>
<p>Se den! 🙂  (zeitgeist moving forward, på youtube)</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
